Årsanalys · Elförbrukning · 2025–2026

Något slogs på 3 oktober. Något slogs av 12 mars.

Något drog cirka 7 kilowatt extra, dygnet runt i 161 dagar, från oktober till mars — ovanpå den vanliga grundlasten (kyl, frys, ventilation). Det var inte vädret. Det var inte elpriset. Det var något fysiskt — en värmare, ett element, en stuga — som ingen tycks ha vetat om.

Vad det kostade · ink moms

~26tkr

Hela 161 dygn av extra-el, räknat med varje månads elpris. Av dessa 26 000 kronor föll cirka 16 000 bara på januari–februari 2026, då elpriset var ovanligt högt.

Sammanfattning · 30 sekunder

Vi har en dold elvärmare som körts dygnet runt i fem månader.

Vad En el-värmare gick automatiskt med termostat — i fem månader, från 3 oktober 2025 till 12 mars 2026. Mest troligt: någon bodde i en stuga vintertid, eller så slogs en frostvakt på i sanitetsbyggnaden.
Hur mycket 27 000 extra kWh under 161 dygn. Det kostade omkring 26 000 kr inklusive moms (21 000 kr utan moms). Av dessa var ungefär 16 000 kr bara januari och februari 2026, då elpriset var ovanligt högt.
Vad göra Stäng av strömmen byggnad för byggnad i 30 minuter och se var huvudmätaren faller med 6–7 kW — då har ni hittat var elen försvinner. Om någon bor eller hyr en stuga vintertid: kontrollera att hyran täcker elkostnaden. Hela åtgärdslistan ↓

Se beviset → Hela analysen ↓

Det viktigaste fyndet

En dold el-förbrukare som aldrig vilade.

Hela vintern 2025/26 låg campingens lugnaste timmar runt 9 kW — där samma "tysta nattnivå" året innan var 1,8 kW. Inte en enda timme i januari och februari 2026 var lika lugn som en helt vanlig natt vintern innan. Det innebär ungefär 7 kW extra dygnet runt, ovanpå det som alltid är på. Det var inte vädret som var skillnaden.

Lägsta nivå feb 2025

1,8kW

Mätarens lugnaste timme varje natt — campingen sov

Lägsta nivå feb 2026

9,4kW

Samma siffra ett år senare — fem gånger så hög, varje natt

Lugna timmar jan–feb 2026

0av 1416

Inte en enda timme under 5 kW. Året innan: varje natt under fem.

Hur länge det pågick

161dygn

3 okt 2025 → 12 mar 2026, sedan tillbaka till normal nivå

Lägsta timmen varje dygn (utjämnat över 14 dagar) De fem månaderna 3 okt – 12 mar

~7 kilowatt extra. Dygnet runt. I 161 dygn.

Bara den extra elen jan–feb 2026 kostade omkring 16 000 kr inklusive moms — mer än hela sommarsäsongens elräkning. Diagnosen nedan tar reda på vad det är som drog så mycket.

Vädret bidrog · men inte ensamt

Februari 2026 var den tredje kallaste på trettio år.

Det var en riktigt kall vinter. Men när man räknar igenom siffrorna förklarar kylan bara halva extrakostnaden. Den andra halvan kommer från att campingen helt enkelt drog mer ström än vintern innan — oavsett väder.

Snittemp februari 2026

−12,1°C

Nästan 6 grader kallare än normalt — bara februari 2009 och 2010 var kallare på 30 år

Kallaste timmen

−29,8°C

14 februari 2026 klockan 04 — det dygnet gick 390 kWh genom mätaren

När värmen sätter igång

+3°C

Under +3 grader drog campingen 8,4 kWh extra per dygn för varje grad kallare. Över +3 spelar temperaturen ingen roll.

Hur skulle räkningen delas?

51 / 49

Av extra-räkningen jan–feb 2026: 51 % berodde på höga elpriser, 49 % på att vi drog mer ström

Vad kylan förklarade: Att värmesystemet sätter igång under +3 grader — och drar 8,4 kWh extra varje dygn för varje grad kallare. På sommaren styrs elen av antalet gäster, inte av temperaturen.

Vad kylan inte förklarade: Om campingen reagerat på kylan på samma sätt som året innan hade vi förbrukat ungefär 6 700 kWh i januari–februari — inte 18 700. Skillnaden, runt 12 000 kWh, kan inte skyllas på vädret. Det är samma dolda förbrukare som syns i diagrammet ovan, mätt på ett annat sätt.

Diagnos · timme för timme

Vad är det som drar? En uppvärmd byggnad.

Vi har 10 920 verkliga timmar att titta på. För varje timme har vi både hur mycket el som drogs och hur kallt det var ute — temperaturen mätt med en Netatmo-station i Ånge tätort (validerad mot SMHI:s station Torpshammar 32 km bort, R² = 0,97). Inga medelvärden, inga genvägar — bara timme för timme. Det finns tre rimliga förklaringar till den dolda lasten. Bara en stämmer.

Hur mycket vädret inte förklarar

26 598kWh

Av brott-periodens 39 833 kWh kan 67 % inte förklaras med kallt väder ensamt

Hur väl vädret förklarar elen

60%

Under brottet följde elen kylan tätt. Vintern innan: bara 22 % av variationen kunde förklaras av temperaturen.

El extra per kallnad grad

0,32kW per grad

För varje grad kallare drog byggnaden 0,32 kW extra — nästan fyra gånger mer än vintern innan

Spelar vinden roll?

Knappt

Att lägga till vind förbättrar inte förklaringen mer än 1 procentenhet. Byggnaden läcker inte värme på grund av drag.

Köldknäppen 13–15 feb 2026 · 72 verkliga timmar Genomsnittet under brottet (3 864 timmar) Genomsnittet vintern innan (2 877 timmar)

Punkterna är 72 verkliga timmar under köldknäppen — varje punkt är en timme. Linjerna visar snittet över alla timmar i respektive period. Den blå linjen ligger inte bara högre — den lutar också brantare. Det betyder att värmesystemet under brottet drog allt mer ström ju kallare det blev — mycket starkare än vintern innan.

En el-värmare med termostat — det stämmer.

Om en värmare med termostat går i en uppvärmd byggnad ska elen följa kylan: kallare ute = mer ström. Det är precis vad vi ser. Under brottet drog byggnaden 0,32 kW extra för varje grad kallare — nästan fyra gånger mer än vintern innan. Och sambandet mellan temperatur och el blev mycket tydligare. Det är vad som händer när någon kopplar in en värmare som lyssnar på temperaturen.

Hur mycket starkare

3,7 ×

Värmen reagerar fyra gånger så kraftigt
på kylan som vintern innan

Något står på dygnet runt — delvis.

Om något bara stod på dygnet runt — oavsett temperatur — skulle vi se en jämn extra-förbrukning oavsett kyla. Det stämmer delvis: även när det är 0 °C ute drog campingen 6 kW mer under brottet än vintern innan. Cirka 2 kW av dessa är "alltid på" oavsett väder. Men det är bara en tredjedel av extra-elen. Resten kommer på när det blir kallt.

Alltid-på-andelen

~2 kW

Cirka 30 % av extra-elen
Resten beror på temperaturen

Någon som arbetar enligt schema — nej.

Om någon jobbade på platsen dagtid skulle vi se en topp på dagen och dipp på natten. Den finns inte. Under matchade kalla dygn drog campingen mellan 9,2 och 10,7 kW dygnet runt — i princip lika mycket klockan tre på natten som klockan tre på dagen. Bara ±10 % skillnad över hela dygnet. Det är ingen mänsklig rytm. Lasten gick dygnet runt utan paus.

Skillnad över dygnet

±10 %

Helt platt kurva 24 timmar om dygnet
Ingen dag/natt-rytm

Brott-perioden · 81 kalla dygn Vintern innan · 57 kalla dygn

Bägge kurvorna är helt platta — det är ingen som arbetar enligt schema vare sig vintern innan eller under brottet. Men nivåerna skiljer sig kraftigt: vintern innan låg på cirka 3 kW, under brottet på cirka 10 kW. Samma form, helt olika höjd. Det är så det ser ut när en termostat styr en värmare.

kWh per timme Utomhustemperatur · °C

Köldknäppen 13–15 februari 2026: 72 verkliga timmar i sträck. När temperaturen dyker stiger elen — med några timmars fördröjning, eftersom byggnader värms och kyls långsamt. När det blir varmare på dagen sjunker elen igen. Det är inte en konstant last — det är en termostat som lyssnar på kylan.

En isolerad byggnad. Med en värmare som lyssnar på temperaturen.

Vad det ser ut som: En byggnad som är ordentligt isolerad och som värms med vanlig el. Inte ett enkelt frostskydd på en kall byggnad (då skulle vinden synas i siffrorna), inte värmekabel utomhus (för mycket effekt), inte en trasig värmepump (då skulle elen rusa när det blir riktigt kallt — det gör den inte).

De mest troliga förklaringarna: (1) Någon bor eller hyr en stuga vintertid — 6–7 kW är vanligt för en uppvärmd liten bostad på 30–50 kvadratmeter, och de extra 2 kW som alltid går passar för kyl, varmvatten och annat vardagsbruk. (2) En servicebyggnad har fått ny eller utökad invändig värme inför vintern 2025/26. (3) En kombination — till exempel en stuga plus frostskydd i sanitetsbyggnaden.

Åtgärder · vad styrelsen kan göra

Tre konkreta steg, i prioriterad ordning.

Varje åtgärd kan göras på en eftermiddag och kostar nästan ingenting. Tillsammans avgör de om vintern framåt kostar 0 kronor extra — eller 20 000.

Stäng av byggnaderna en i taget.

30 minuter, kostar inget. Bryt huvudströmmen till en byggnad åt gången och titta på huvudmätaren. Den byggnad där mätaren faller med 6–7 kW är källan. Gör testet när det är kallt ute (under 0 °C) så att den dolda värmaren är igång.

Tidsåtgång

30 min

Räcker en eftermiddag

Om någon bor i en stuga: kontrollera hyran.

Räkna ut kostnaden och justera avtalet. Om någon hyr eller bor i en stuga vintertid drar elen 15–20 000 kr per vinter vid normala priser — mer vid extremvintrar som 2026. Hyresavtalet bör antingen ha ett el-tillägg som motsvarar detta, eller separat el-mätare.

Vad det handlar om

15–20 tkr

Per vintersäsong

Om det är frostskydd eller invändig värme: styr efter behov.

Termostat, timer eller smart styrning. Många frostskydd går onödigt varmt. Att sänka från +10 till +5 grader halverar tiden de behöver gå. Värme i utrymmen som inte används året runt bör slå på och av efter behov — inte stå på konstant.

Möjlig besparing

~50 %

Om frostskyddet sänks några grader

Nivå 3 · för den som vill veta mer

Hela analysen.

Ovanför står slutsatsen och vad ni kan göra. Här nedanför finns siffrorna och bevisen som ledde dit — året i stort, månad för månad, värmekarta, fler fynd, och hur det är räknat.

Översikt

Året i stora drag.

Tolv månader, från april 2025 till mars 2026. Räknat på timpriset på elbörsen — påslag, energiskatt, nätavgift och moms tillkommer på den verkliga räkningen.

Total förbrukning

72 811kWh

i snitt 200 kWh per dygn

Elkostnad ex moms

45 178kr

56 472 kr inklusive moms

Snittpris under året

62,1öre/kWh

Vägt efter hur mycket vi drog varje månad

Öppen säsong

5mån · maj–sep

7 månader stängt

Säsong & månader

När campingen är tom, jobbar mätaren hårdast.

Den öppna säsongen (maj–september, 5 månader) tog 38 % av strömmen men bara 19 % av kostnaden. De stängda månaderna (oktober–april, 7 månader) tog resten — och en stor del av den extra-räkningen kommer från den dolda förbrukaren.

Förbrukning kWh

72 811 kWh totalt

38,3 % · 27 851 kWh

44 960 kWh · 61,7 %

Elkostnad kr ex moms

45 178 kr totalt

18,9 % · 8 527 kr

36 651 kr · 81,1 %

Öppet · maj–september · 5 månader Stängt · oktober–april · 7 månader

Öppen säsong (maj–sep) Stängd säsong (okt–apr) Extrempris jan–feb 2026 Månadens medeltemperatur · °C

Kilowattimmen kostar 2,7× mer när ingen är där.

Daglig värmekarta

Varje dygn under femton månader.

Varje ruta är ett dygn. Mörkare färg betyder mer ström. Det gröna bandet ovanför markerar de fem öppna månaderna. De mörka strecken i januari och februari 2026 är inte kalla dagar — det är den dolda förbrukaren.

låg hög Det öppna säsongen markeras ovanför

Utforska timmar

Alla 10 920 timmar — zooma in.

Hela perioden timme för timme: blått är kWh, orange är temperatur. Klicka på en knapp för att zooma till en intressant period, eller välj egna datum. Bocka av en av kurvorna för att visa endast den andra.

Från Till

kWh per timme Utomhustemperatur · °C (Netatmo Ånge) Förväntat enligt 2025 års mönster

Vid längre intervall visas dygnssnitt som linje och dygnets min–max-spann som ljusare band — så syns kalla nätter och varma eftermiddagar tydligt även när hela året klämts in i grafen. Vid kortare intervall (under en vecka) visas varje enskild timme rakt av. Hovra över grafen för att se exakta värden.

Den streckade gröna linjen visar vad förbrukningen borde varit vid den temperatur som faktiskt rådde, om byggnaden betett sig som vintern jan–apr 2025. När den blå linjen ligger högt över den gröna har vi alltså dragit mer ström än vad samma kyla orsakade året innan — det är extraförbrukningen, vid samma temperatur. Linjen visas bara på dygnsnivå och under den kalla halvan av året (då uppvärmning dominerar).

Tre fynd

Tre upptäckter som förändrar bilden.

Tre saker som inte syns på fakturan men som vi hittar i timdatan. I prioriterad ordning från störst möjlig besparing till viktigast insikt.

Den dolda extralasten på ~7 kW i 161 dygn.

Mellan 3 oktober 2025 och 12 mars 2026 låg campingens lugnaste timmar runt 9 kW — året innan var samma "lugnaste timme" 1,8 kW. Det är ungefär 7 kW extra som gick dygnet runt, ovanpå det som alltid är på (kyl, frys, ventilation, modem). Förändringen är tydlig: först en uppgång veckan 3–11 oktober, sen ett litet tillbakaslag, och från 14 november ända till 12 mars låg den uppe — och föll sedan tillbaka till normalt.

Det här är inte vädret (som ändras långsamt) och inte elpriset (som inte påverkar förbrukning). Något fysiskt drog ström — sannolikt en specifik värmare, en termostat eller en apparat. Att hitta och stänga av den sparar runt 16 000 kr inklusive moms vid extrempriser som vintern 2026, mer i normala år eftersom utrustningen ändå gick dygnet runt i 161 dygn.

Lägsta nivån fem gånger högre

5,3 ×

Feb 2025: 1,8 kW · feb 2026: 9,4 kW
Värt att utreda: ~16 000 kr inkl moms

Halva chocken är pris. Halva är att vi drog mer.

Standardförklaringen är: "elpriset bröt rekord, därför chock-räkningen i januari–februari 2026." Det är bara halva sanningen. När vi delar upp ökningen jämfört med samma månader året innan blir det 51 % prischock, 49 % volymökning. Vi drog 235 % mer ström — det är i sig nog för att förklara halva chocken.

Den volymökningen är i hög grad samma dolda förbrukare som syns i fynd 1. Kallt väder (det var den tredje kallaste februari på 30 år) bidrog något, men en kontrollräkning visar att om campingen reagerat på kylan på samma sätt som året innan hade vi förbrukat 6 700 kWh — inte 18 700.

Hur räkningen delas

49 / 51

Av extra 22 982 kr jan–feb 2026
Mer ström: 11 321 kr · Högre pris: 11 660 kr

Värmen sätter igång vid +3 °C.

När man räknar på timdatan finns en tydlig brytpunkt: under +3 grader drar campingen 8,4 kWh extra per dygn för varje grad kallare. Över +3 spelar temperaturen ingen roll. På sommaren styrs strömmen av antalet gäster, inte av vädret.

Det betyder att en sänkt termostat under stängd säsong ger pengar tillbaka direkt. Att låta byggnader stå några grader kallare i tomt läge — från komfort till frostskydd — sparar 8,4 kWh per dygn för varje grad lägre.

Hur kylan kostar

−8,4 kWh per grad

Per dygn när det är under +3 °C
Sommaren: temperaturen påverkar nästan ingenting

Metod & reservationer

Hur siffrorna är räknade.

Var siffrorna kommer från

Förbrukningen är timvärden från elnätsmätaren mellan 1 januari 2025 och 31 mars 2026 — 455 dygn × 24 timmar = 10 920 mätningar. Elpriset är månadsmedel för elområde SE2 (Norra Mellansverige). Temperaturen kommer i första hand från en Netatmo-utomhusstation i Ånge tätort (10 610 timmar, ~96 % täckning). De ~4 % saknade timmarna fylls igen med SMHI:s station Torpshammar A, 32 km bort. De två stationerna stämmer mycket väl överens (Pearson R² = 0,97 på timupplöst data; medeloffset 0,7°C med Ånge tätort något varmare på grund av urban heat island). Siffrorna är kontrollerade av två oberoende AI-system och en separat SMHI-genomgång — alla tre landade på samma resultat.

Vad räkningarna räknar

Vi räknar bara på själva elpriset (spotpriset × hur mycket vi drog varje timme). Påslag, energiskatt, nätavgift och moms tillkommer på den verkliga räkningen. Den faktiska totalkostnaden ligger typiskt två till tre gånger högre än bara spot.

Hur den dolda lasten är beräknad

Vi tittar på dygnets lugnaste timme (utjämnat över 14 dagar) jämfört med året innan. Kostnaden för jan–feb 2026 räknas som 7 kW × 24 timmar × 60 dygn × 135 öre/kWh ≈ 13 000 kr utan moms / 16 000 kr med moms. Två olika metoder — koppling till vädret och granskning av timdata — kommer fram till samma slutsats.